Igår så var det dags för nästa års budget att presenteras och som vanligt så tycker många till.
Här kommer en reaktion från Funktionsrätt Sverige.
En defensiv budget som inte gynnar personer med funktionsnedsättning
Det finns ljusglimtar i regeringens budgetförslag, exempelvis satsningar inom vården och på ökad psykisk hälsa.
Dessa förmörkas tyvärr av annat, inte minst av att regeringens huvudnummer, skattesänkningarna för löntagare och pensionärer, inte omfattar personer med funktionsnedsättning som saknar förutsättningar att arbeta och därför lever på sjuk- och aktivitetsersättning.
”I realiteten innebär skattesänkningen att personer som har sjuk- och aktivitetsersättning missgynnas på grund av att de inte kan arbeta. Det är en orimlig orättvisa.”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sammanfattningsvis ser vi en onödigt defensiv budget där de satsningar som görs inte kommer att gynna personer med funktionsnedsättning. Trots det stora budgetöverskottet för 2022 på 164 miljarder kronor, väljer regeringen nu ett onödigt sparsamt reformutrymme i budgeten för 2024 på endast 39 miljarder kronor.
”Mot bakgrund av den ekonomiska kris vi har i landet saknar vi långsiktiga satsningar som inte driver inflationen annat än på marginalen och som skulle utveckla Sverige som land och stärka befolkningen över tid”, fortsätter Nicklas Mårtensson.
”Satsa på att öka sysselsättningsgraden”
En sådan satsning som regeringen nu väljer att kraftigt decimera är de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna hos Arbetsförmedlingen. En tredjedel av alla planerade introduktionsjobb dras nu in för långtidsarbetslösa, varav många har en funktionsnedsättning och för nyanlända.
”Besparingarna på 2 miljarder på de arbetsmarknadspolitiska insatserna blir här obegriplig”, kommenterar Nicklas Mårtensson. ”Varför inte följa arbetslinjens princip och satsa på att öka sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättningar som idag är på 52 procent i jämförelse med 81 procent för befolkningen i helhet.”
Besparingen vägs inte heller upp av de satsningar som görs i skolan, på yrkesvux och yrkeshögskoleutbildning. Om ambitionen är att nå unga med funktionsnedsättning behövs genomgripande satsningar uppbackade med adekvata budgetsatsningar som kan göra verklig skillnad för ett mer inkluderande skolsystem.
Minskning av anslag till studieförbunden slår hårt
Även regeringens planerade minskning av anslagen till studieförbunden med 500 miljoner fram till 2026, varav 250 miljoner kr redan nästa år kommer att drabba personer med funktionsnedsättning.
”Det är deltagarna, varav många är personer med funktionsnedsättning som kommer att få stå tillbaka”, säger Nicklas Mårtensson. ”Studieförbunden vänder sig till de som står långt från arbetsmarknaden eller samhällslivet och bedriver en stor del av sin verksamhet tillsammans med landets funktionsrättsorganisationer.”
En annan långsiktig satsning som inte skulle driva inflationen skulle vara att motverka den stora samhällsutmaningen med bostadsunderskottet. Här saknas gynnsamma förutsättningar för byggandet av fler bostäder som är utformade utifrån alla människors varierande behov. Många personer med funktionsnedsättning står utanför den ordinarie bostadsmarknaden på grund av bristen på fungerande bostäder.
Ingen höjning av statsbidraget
Vi har också länge argumenterat för behovet av ökade statsbidrag till funktionsrättsorganisationerna, men i budgeten föreslås samma nivåer i ytterligare tre år.
”Det är en stor besvikelse att regeringspartierna inte lever upp till valrörelsens löften om ett höjt statsbidrag. Civilsamhällets roll har blivit allt viktigare men har trots det bara höjts en gång på drygt 15 år och den höjningen var ytterst marginell. Vi vill se en uppräkning i nästkommande budget”, avslutar Nicklas Mårtensson.
Källa: https://funktionsratt.se/en-defensiv-budget-som-inte-gynnar-personer-med-funktionsnedsattning/