Onsdag 19 oktober

Här kommer ett tips från Afasiförbundet.

Ny forskning av logopeden, med dok Angelina Grönberg, Lunds universitet: ”Även om strokefallen minskat under de senaste decennierna i höginkomstländer – har andelen som drabbas av afasi inte blivit mindre. Det visar forskning från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

– Afasi kan ha stor negativ påverkan på livskvaliteten, säger Angelina Grönberg, logoped inom neurologi på Skånes universitetssjukhus.” #afasi

Angelina Grönberg har även skrivit om sin studie Tidningen Afasi 3/2022

Källa: https://www.facebook.com/afasi.se

Trots bättre strokevård drabbas tre av tio av afasi

Afasi innebär att ha det svårt med språket efter en hjärnskada, oftast en stroke. Även om strokefallen minskat under de senaste decennierna i höginkomstländer – har andelen som drabbas av afasi inte blivit mindre. Det visar forskning från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

– Afasi kan ha stor negativ påverkan på livskvaliteten, säger Angelina Grönberg, logoped inom neurologi på Skånes universitetssjukhus.

En person med afasi har varierande svårigheter med att tala, förstå tal, läsa och/eller skriva. En del har svårt att känna igen siffror och att räkna. Men de kognitiva förmågorna är ofta oförändrade.

– Mycket i vårt samhälle är uppbyggt kring kommunikation, så för många med afasi blir livet oerhört begränsat säger Angelina Grönberg, som har studerat över 300 patienter inom strokevården på Skånes universitetssjukhus under åren 2005-2006 och 2017-2018.

Syftet med kartläggningen var att ta reda på hur många patienter som drabbades av afasi efter så kallad ischemisk stroke, som innebär att blodproppar eller åderförkalkning orsakat strokeanfallet. Resultatet visar att tre av tio strokepatienter får afasi – en siffra som ligger på samma nivå som 2001 då en liknande studie senast genomfördes.

– Detta trots att strokevården utvecklats mycket sedan dess och dödligheten bland strokepatienter sjunkit. Men andelen som får afasi har inte minskat.

Svårighetsgraden påverkar risken

Hon kopplar samman resultatet med hur svår stroke patienterna drabbats av. För trots att strokefallen blivit färre de senaste decennierna, har inte svårighetsgraden av stroke förändrats hos deltagarna i studien. Och svår stroke är en stor riskfaktor för att också utveckla afasi.

– Ytterligare en aspekt som kan påverka resultaten är att vi blir allt äldre. Ålder är också en riskfaktor för afasi, och strokepatienterna med afasi i vårt underlag var äldre (78 år) jämfört med de patienter som inte fick afasi (74 år).

Angelina Grönberg menar att studien har betydelse för hur strokepatienter bör rehabiliteras. Enligt Socialstyrelsens strokeriktlinjer bör patienter med afasi erbjudas intensiv språkträning: minst fyra timmar per vecka och totalt cirka 60 träningstimmar.

– Många får inte träning i den rekommenderade utsträckningen. Data från studien kan användas som underlag för att beräkna sjukvårdsresurser inför intervention av denna patientgrupp.

Efterlyser fler behandlingsstudier

Frågan om hur rehabiliteringen bör se ut kvarstår dock. Idag finns det osäkerhet kring när behandling ska sättas in och effekterna av behandling mot afasi redan i det akuta skedet efter en stroke. Här behövs fler behandlingsstudier, menar Angelina Grönberg.

Hon ser också framför sig att patienternas livskvalitet får en större roll inom logopedbehandlingen mot afasi framöver. För närvarande läggs tonvikten på språklig behandling och hon hoppas att fokus flyttas till att individanpassa behandlingen efter den enskilda patienten och vilka behov denna har i sin kommunikativa miljö.

Länk till den vetenskapliga artikeln: Incidence of Aphasia in Ischemic Stroke

Länk till avhandlingen: Aphasia after Ischemic Stroke. Diagnosis, Incidence, and Outcome.

Text: REBECKA SJÖBERG

Källa: https://www.vetenskaphalsa.se/trots-battre-strokevard-drabbas-tre-av-tio-av-afasi/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *