Välkommen till Infotekets forskningsdag 4 maj
| Infotekets forskningsdag “Vad är det som pågår?” Den 4 maj presenterar olika forskare aktuell eller pågående forskning kring området funktionsnedsättning. Det blir en heldag med korta webbföreläsningar om olika ämnen. Föreläsningarna ges digitalt. Du deltar via dator, mobil eller surfplatta. Du kan ställa skriftliga frågor till föreläsarna under respektive föredrag. Du kan välja att delta hela dagen eller delar av dagen. Ingen föranmälan. Den 4 maj hittar du länkar och instruktion för deltagande på infotekets webbplats. Allt om forskningsdagen på infotekets webbplats. |
 9.00–9.30 Autism – ett vanligt underliggande tillstånd inom vuxenpsykiatri? Johan Nyrenius, leg. psykolog och doktorand, Gillbergcentrum. Många som vuxit upp med autism utan att få diagnos, söker sig i vuxen ålder till vården för andra psykiatriska diagnoser. Forskning visar att autism hos vuxenpsykiatriska patienter verkar vara vanligare än vad som antagits tidigare. Johan redogör för en studie om förekomsten av underliggande autism hos patienter vid vuxenpsykiatrins öppenvård. |
 10.00–10.30 Om barnpsykiatrisk forskning. Mia Ramklint, läkare, professor i barn- och ungdomspsykiatri, Akademiska sjukhuset. Varför behövs forskning inom barnpsykiatri? Mia förklarar vad barnpsykiatrisk forskning är och varför den är viktig. Mia ger även exempel på olika spännande forskningsprojekt. |
 11.00–12.00 Kan en infektion orsaka psykisk sjukdom? Maike Gallwitz, specialistläkare i psykiatri och Ph D i Molekylär Immunologi. Antikroppar är viktiga skydd mot infektioner och kan upptäcka och identifiera främmande ämnen från bakterier eller virus. Men de kan även bli sjukliga och felaktigt börja binda kroppens egen vävnad och skapa allvarliga problem. Maike berättar om studier kring psykiatriska symptom, till exempel tvångssyndrom till följd av att hjärnan angrips av antikroppar. |
 13.00–13.30 Cerebral pares och associerade funktionsnedsättningar. Magnus Påhlman, med. dr, barnneurolog vid Drottning Silvias barnsjukhus, Göteborg. Cerebral pares (cp) är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn, ca 2 per 1000. De motoriska svårigheterna kan vara lätta till mycket svåra, och åtföljs ofta av andra funktionsnedsättningar. Magnus berättar om sina studier kring förekomsten av exempelvis autism och adhd hos personer med cerebral pares. |
 14.00–14.30 Kognitiva funktioner vid ryggmärgsbråck – ett livsperspektiv. Marie Peny Dahlstrand, docent, leg. arbetsterapeut, specialist i habilitering och handikappomsorg, Göteborgs universitet. Barbro Lindquist, psykolog, med. dr, specialist i neuropsykologi. Marie och Barbro beskriver de karakteristiska kognitiva utmaningarna som är vanliga vid ryggmärgsbråck och vilken betydelse de har i olika skeden av livet: utveckling, skola, vuxenliv. De baserar sin föreläsning på forskning om kognition och vardagsfungerande vid ryggmärgsbråck och på sin långa erfarenhet av att ha mött barn, ungdomar och vuxna i habiliteringen. |
| 15.00–15.30 Är Cognitiv Orientation to Daily Occupational Performance (CO-OP) användbart för personer med ryggmärgsbråck? Marie Peny Dahlstrand och Barbro Lindquist (samma föreläsare som i föregående pass). CO-OP är ett personcentrerat förhållningsätt som möjliggör för individer att hitta sina egna strategier för att utföra de aktiviteter som är viktiga för dem. Marie och Barbro beskriver aktuell svensk och internationell forskning som visar lovande resultat med CO-OP för både barn och vuxna med ryggmärgsbråck. |
 16.00–16.30 Music on the spectrum (Musik och autism). Kaja Korosĕc, leg. psykolog, doktorand på inst. för musik, pedagogik och samhälle, Kungliga musikhögskolan Stockholm. Kaja redogör för sin forskning om musikens betydelse för personer med autism. Forskningen visar att musiken kan hjälpa till att hantera stress, förklara känslor och förstå sin omvärld. I samarbete med Karolinska Institutet tar hon nu fram musikbaserade aktiviteter för personer med autism, där man får prova på olika instrument och genrer. Föreläsningen ges på engelska. |
 17.00–17.30 Psykologisk behandling för barn och ungdomar med adhd. Johan Isaksson, leg. psykolog och forskare inom barn- och ungdomspsykiatri, Akademiska sjukhuset. Johan beskriver pågående forskningsprojekt kring utformning och bedömning av psykologisk behandling i grupp för ungdomar med adhd inom barn och ungdomspsykiatrin. |
 18.00–18.30 Pandemin, funktionsnedsättning och digitala lösningar – Hur har det fungerat? Stefan Johansson, tillgänglighetsexpert och doktor i människa datorinteraktion, Begripsam. Stefan berättar om pågående forskning om hur personer med funktionsnedsättning hanterat digitala lösningar som ett sätt att hantera pandemin. Kan vi till exempel se ökad användning av e-handel, fler som sköter ärenden digitalt? Hur har det fungerat med att använda e-hälsolösningar istället för att göra fysiska besök i vården? Hur har samhällets information om covid-19 fungerat för den som har svårt att läsa eller som behöver olika former av anpassad information? |
| Reservation för ändringar. Vid ändringar uppdateras programmet på infotekets webbplats. Allt om forskningsdagen på infotekets webbplats. |
Källa: https://regionuppsala.se/infoteket/hamta-kunskap/evenemang/varen-2022/vad-ar-det-som-pagar/?