I måndags så var det 100 år sedan de första kvinnorna tog plats i Sveriges riksdag, som firades med pompa och ståt – vilket sig bör. Men det dröjde faktiskt till 1989 för att alla medborgare över 18 år skulle få rätt att rösta. För att innan dess så var personer med utvecklingsstörning omyndigförklarade och hade inte rösträtt. Men 1989 avskaffades omyndighetsförklaringen och alla medborgare över 18 år fick rätt att rösta.
Sveriges riksdag firar demokratin
Det är hundra år sedan Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt. Det firar riksdagen genom att levandegöra historien och lyfta olika tankar om demokrati i dag och i framtiden. Här hittar du information om demokratifirandet och var och när du kan delta. Varmt välkommen!
Källa: http://firademokratin.riksdagen.se/
Kort historik om funktionsnedsättning – Lätt svenska
Ord
Människor med funktionsnedsättning har kallats många olika saker.
De har kallats idiot, imbecill, sinnesslö, efterbliven, dåre, vanför och handikappad.
Det var förr i tiden.
Då ansåg man att problemen låg hos personen själv.
Idag använder vi orden funktionshinder och funktionsnedsättning.
Samhället ska vara tillgängligt.
Om det inte är tillgängligt så blir det svåra hinder för människor med funktionsnedsättning.
Alla ska ha samma rättigheter
Förr i tiden ansåg man att människor med funktionsnedsättningar inte var som andra människor.
Man trodde att funktionsnedsättningar var Guds straff.
Eller att det var föräldrarnas eget fel att de hade fått ett barn med funktionsnedsättning.
De fick inte bestämma något om sitt eget liv.
63 000 personer steriliserades.
Sedan kunde de inte få barn.
Människor med utvecklingsstörning fick inte rösta.
De var omyndigförklarade.
Först 1989 fick alla svenska medborgare rösträtt.
1999 kom det en lag mot diskriminering.
Personer med funktionsnedsättning fick inte behandlas sämre i arbetslivet.
Människor med funktionsnedsättning ska ha samma mänskliga rättigheter som andra.
Men så är det inte i verkligheten.
Teckenspråk i dövskolorna
Den som inte hör behöver teckenspråk.
Men det fanns en tid då döva barn inte fick lära sig teckenspråk på dövskolorna.
De skulle lära sig att se på läpparna vad lärarna sa.
Det gick inte bra.
Barnen lärde sig inte så mycket.
Så var det i hundra år.
1981 bestämde riksdagen att teckenspråketär dövas första språk.
Institutioner och bostäder
Förr i tiden fanns det stora institutioner för människor med utvecklingsstörning.
Läkarna sa till föräldrarna att de skulle lämna bort sina utvecklingsstörda barn.
Man trodde inte att barnen behövde sina föräldrar lika mycket som andra barn.
Många tusen människor med psykisk ohälsa bodde på stora mentalsjukhus.
De som bodde på institutioner och mentalsjukhus levde ett tråkigt och fattigt liv.
De fick inte bestämma någonting.
De fick nästan aldrig komma ut och göra roliga saker.
1968 kom omsorgslagen.
Det var en viktig lag för människor med utvecklingsstörning.
Lagen bestämde att de hade rätt till ett bättre liv.
Förr i tiden gick barn med funktionsnedsättningar i särskilda skolor.
De bodde på skolan och träffade sina föräldrar väldigt sällan.
Det var stränga regler på skolorna.
Om barnen inte lydde reglerna fick de straff.
Det fanns inga bostäder där människor med rörelsehinder kunde få hjälp.
En del bodde på sjukhem eller ålderdomshem.
Sedan byggdes servicehus för människor med rörelsehinder.
1994 kom den personliga assistansen.
Då kunde människor med stora funktionsnedsättningar ha ett eget hem och bestämma över sitt liv.
Många människor fick ett mycket bättre liv.
Hjälpmedel
Det har kommit många hjälpmedel som är bra för människor med olika funktionsnedsättningar.
Här är några exempel:
Punktskriften för synskadade kom i början av 1800-talet.
På 1950-talet kom den första talboken.
Döva, synskadade och dövblinda har stor nytta av datortekniken.
För personer med utvecklingsstörning eller ADHD finns det hjälpmedel som ger hjälp att komma ihåg saker.
För personer med rörelsehinder finns det många hjälpmedel.
Med dem kan man klara sig själv i vardagen.
En del hjälpmedel är kostnadsfria, andra får man betala själv.
Tillgänglighet
Det har kommit många lagar om tillgänglighet.
Det finns lagar om att hus ska vara tillgängliga.
Alla ska kunna komma in och röra sig i husen.
Det finns lagar om att gator och torg och bussar och tåg ska vara tillgängliga.
Men lagarna hjälper inte helt och hållet.
Det finns mycket som fortfarande är otillgängligt.
En del tycker inte att det viktigt med tillgänglighet.
Men funktionshinderrörelsen anser att man diskriminerar om det är otillgängligt.
Funktionshinderrörelsen kräver att det ska finnas en lag om det.
I USA har det funnits en sådan lag i många år.
Att diskriminera betyder att man behandlar vissa människor sämre än andra.
Funktionshinderrörelsen
Det finns över 60 funktionshinderorganisationer.
Personer med olika funktionsnedsättningar har egna organisationer.
I organisationerna kan människor träffas och ge varandra stöd.
De arbetar också tillsammans för att samhället ska bli bättre.
Tillsammans har organisationerna nästan en halv miljon medlemmar.
Talspråk
Talspråk – Lätt svenska
Några årtal
- 1842 kom den allmänna folkskolan.
- 1882 blev det en plikt att gå i skola, men det gällde inte alla barn.
- 1889 fick döva barn skolplikt
- 1896 fick blinda barn skolplikt.
- 1944 fick en del barn med utvecklingsstörning skolplikt. Det var bara de barn som man trodde kunde lära sig något.
- 1962 fick barn med rörelsehinder skolplikt.
- 1968 fick alla barn med utvecklingsstörning skolplikt.
- 1935 kom lagen om tvångssterilisering. Lagen gällde till 1975.
- 1945 fick personer, som fattigvården tog hand om, rösträtt.
- 1968 kom omsorgslagen.
- 1969 fick personer med epilepsi gifta sig.
- 1981 beslutade riksdagen att teckenspråket är dövas första språk.
- 1989 försvann omyndighetsförklaringen.
- 1994 kom den personliga assistansen.
- 1999 kom den första diskrimineringslagen som gällde funktionshinder.
Källa på lättläst svenska: Kort historik om funktionsnedsättning – Lätt svenska | Nordiska museet
Källa: Kort historik om funktionsnedsättning | Nordiska museet